På Taigan

Det har blivit vår. Fåglarna bygger sina bon, fiskarna leker i älven och björnen är på jakt efter sin första frukost på länge.

Han tar sin yxa, hugger i trädet och med en imponerande skicklighet och noggrannhet snickrar han en fälla som ska hjälpa honom att tjäna några slantar nästa höst. På taigan är det skicklighet, uthållighet och klokhet som gäller.

“Girighet leder ingenstans. Du måste jobba med naturens gång”.

Hela året förbereds det för jobbet. Ett jobb som varar en månad, men som ändå tar hela året. När sommaren har passerat och höstens färger och ljud tränger sig på, lämnar han byn för att ta itu med sitt riktiga jobb; jaga. Han glädjer sig åt att få vara själv. Att slippa laga, gnäll och orättvisa. För i naturen överlever den starkaste och smartaste. För honom handlar det dock inte om att överleva i naturen, utan det handlar om att leva med naturen, i naturen. Hans fällar fungerar, hans stuga är förberedd. Kylan tar sig in genom skinn och päls, men med en varm kopp te känner han sig lycklig och tacksam över att vara en del av det. Kan man behöva mer än så här?

Detta är mina tankar efter att ha sett dokumentären: Happy People: A year in the Taiga. Jag kan starkt rekommendera den. Den får dig att tänka, drömma dig bort, og ger perspektiv.

Leave a Comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.