I väntan på snö…

…få jag nöja mig med det här.

Frosten kryper uppför fönsterrutorna varje natt nu. Och varje morgon gnistrar och ler den åt mig. Solen speglas i varje enskild iskristall och gör världen lite ljusare. Vintern är på väg in genom dörren, dock har snön inte kommit ännu.

Kan det inte bara snöa litegrann? Bara pytte, pytte lite?

Så att jag kan ta de första stegen på nyfallen snö. Njuta av den underbara känslan med knastrande ljud under fötterna och doften av snö i luften. Den där magiska känslan som genomsyrar min kropp varje år sedan jag var barn.

För om ni frågar mig så är det helt klart något magiskt med den första snön. Det går liksom inte att motstå att känna sig som ett litet barn igen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.