Att simma med änder

Den morgonen, så underbar sval och utan stress. Den bästa tiden. Jag står vid vattenkanten. De små stenarna under mina fötter, de känns som glaskulor.

En liten bris ger mig gåshud. Jag kastar mig ut, in i vattnet. Det är kallt. Sedan svalt. Sedan…ganska behaglig.

Stilla rör sig mina armar och ben i synkroniserade mönster under vattenytan.

Morgonsolens strålar speglar sig i vattnet, och glittrar som diamanter. Stillheten, jag älskar stillheten. Att bara glida genom vattnet.

Två änder simmar i lugn och ro närmare och närmare mig. Nyfikna tittar de på mig. En av dem dyker, och kommer upp igen bara någon meter ifrån mig. Det är en hona. Hennes brunspräckliga fjäderdräkt glänser i solen. Jag kan se vattendropparna rulla nedför halsen och vidare in i vattnet.

Gräsandens honor har en grön fläck på båda sidorna av bakkroppen. Att vara så här nära en and och observera världen från deras vinkel, ger mig en unik inblick i ändernas värld. Som om jag vore en del av den.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.