Dagens bruktkupp

En gul skål. Har to fra før, så jeg ble glad for denne.

Et putetrekk i oker. Er ekstra glad i alt okerfarget akkurat nå.

Blåmønstret bomullsstoff. Som passer perfekt som gardiner på kjøkkenet og puter på sofaen.

En fugl synger om morgenen

Det er fortsatt mørkt ute. Det er tidlig, men mange er allerede på vei til jobb. Utendørs, på balkongen, sitter jeg og hører på en fugl sin søte sang. En rødstrupe.

Hva er det som gjør morgenen så attraktiv, at rødstrupen synger og jeg sitter i kulden og hører på den? Lyden av morgenen er en klasse for seg. Hvis du lytter nøye, vil du høre verden våkne. Rødstrupen tenker kanskje ikke så mye på det, men jeg gjør det.

Jeg tenker på morgensolen som snart kommer opp mellom trærne og husene. Jeg ser opp på himmelen, og den viser tegn på at solen vil gå opp noen minutter tidligere i dag enn den gjorde i går. Selv om klokken ikke er så mye, og den mørkeblå natten fortsatt våker over oss.

Så fantastisk at man bare kan nyte livet slik. Så enkelt, i stillhet. Når solen kaster sine første stråler over hustakene og de andre fuglene begynner sin morgensang, blir rødstrupen stille og jeg gjør meg klar for en ny arbeidsdag.

På julmarkedet

Jeg synes julemarkeder er utrolig koselige og et must i juletider. Det blir ofte flere besøk for å virkelig ha tid til å se alle boder og utstillere. Her finner du alt fra godteri og lokal mat til kunst og håndverk.

For meg er det viktig å kjøpe julegaver som er fine og slitesterke. På julemarkedet kan du finne gaver til de som liker luksus, til de som har alt, og til de som det er litt ekstra vanskelig å kjøpe julegaver til. Samtidig støtter man lokale håndverkere og matprodusenter. Bærekraftig, miljøvennlig og julig.

Så her fint var det i Trondheim i år.

Morgenstund har gull i munn

God morgen!

Det er noe spesielt med tidlige morgener. Kanskje er det stillheten. Kanskje er det kunnskapen om at en helt ny dag venter. Uansett er det min favoritt tid på dagen.

Siden det er Lucia i dag, virket det naturlig å bake lussekatter før jobb. Og samtidig se på SVTs Lucia -feiring.

Med duften av safran i hele leiligheten begynner jeg arbeidsdagen min i fred og ro. Hjemmekontoret er nok best om vinteren, når du trenger mer hvile, mer hygge, flere tente lys og en andre frokost.

Det begynner å føles som jul

Det er den første søndagen i advent. Lysene er tent og snøen faller utenfor. Det flotte med advent er at det nå er lov å ta det med ro, hvile og kose seg på sofaen. Kanskje ikke det de fleste tenker på når de hører ordet jul. Men julestress er noe vi skaper selv. Og ingenting man nødvendigvis må være en del av.

Tenk bare på naturen, og årstidene. På våren og sommeren er naturen full av liv. Om høsten begynner ting å roe seg ned, og om vinteren hviler naturen. Jeg har lært at kroppen følger årstidene, og jeg har tenkt å lytte til den.

Mørket og kulden krever mer søvn, mat og kosefaktorer. Jeg lar julestresset stå utenfor døren. Julekos derimot, det er velkommen.

Siden det er første advent, er det herlig å pynte litt for jul. Litt om gangen, slik at jeg rekker å lengte litt.

Ha en fin første advent!

Cykeltur på Inderøy

Kornfält till höger och vänster. Guldstrån som leker i den milda vinden. Gröna skogar i fjärran som kommer närmare. Skiltar som visar till den ena bondgården efter den andra. Här kan man njuta av ost, nybakad bröd, lokalproduserat kött, glass och öl.

Har man bråttom i sitt liv, borde denna tur inte göras. Men om man längtar efter att njuta av en utsikt som är som ett skandinavisk Toscana, och smaka god mat, är detta perfekt.

Söta små butiker med handlagade produkter, gammaldags godis, och högt värdsatta second hand produkter, bjuder på en mysig stämning.

En cykeltur på denna fina ö, Inderøy, är perfekt för en paus från vardagen. Bara två timmar nord om Trondheim. Här blandas allt det goda till en gryta av det som kallas “Carpe diem”.

Förbi gulmålade bondgårdar med hembakade bullar, gårdsbutik och konstgallerier. Det är rena himmelriket.

Gullburet

För nästa paus passar det bra med lite lokalproduserat glass.

Nya smaker…
…på Gangstad Gårdsysteri

Kornfält följer cyklarna hela vägen runt ön, tillsammans med utsikten över fjorden.

Några regndroppar faller från himlen. Men det är inte förrän det bara är en och en halv timme kvar, att himlen öppnar sig. Motvinden och regndropparna kämpar om att göra den sista sträckan svår. Jag tar en paus och ser mig omkring. Jag upptäcker att landskapet strålar med sina starka färger. De gula kornfälten, den mörka granskogen, gröna ängar och blå fjord. Till och med regnet kan inte jaga bort detta intryck av en fin plats på jorden.

Julgranens hemligheter

Nu är julgranen pyntad och klar för julafton.

Det är något speciellt med att klä julgranen. För när man tittar lite mer noggrann upptäcker man oftast att det finns små berättelser som skapas. Vem är nötknäckaren som hänger och ler från öga till öga? Vart kommer ängeln av halm ifrån egentligen? Vem har målat den röda kulan med det isiga landskapet?

Med lite fantasi och ett öppet sinne kan magiska berättelser skapas rätt under julgranen.  Det tycker jag är extra roligt. För allt kan hända, och vanligtvis kan man få fram härliga julsagor som blir uppskattat underhållning bland julsällskapet.

Det är mitt tips till er som vill ha inspiration. Gör ett försök! Vem vet vad ni upptäcker om er själva, om julen och om berättelsernas styrka.

I väntan på snö…

…får jag nöja mig med det här.

Frosten kryper uppför fönsterrutorna varje natt nu. Och varje morgon gnistrar och ler den åt mig. Solen speglas i varje enskild iskristall och gör världen lite ljusare. Vintern är på väg in genom dörren, dock har snön inte kommit ännu.

Kan det inte bara snöa litegrann? Bara pytte, pytte lite?

Så att jag kan ta de första stegen på nyfallen snö. Njuta av den underbara känslan med knastrande ljud under fötterna och doften av snö i luften. Den där magiska känslan som genomsyrar min kropp varje år sedan jag var barn.

För om ni frågar mig så är det helt klart något magiskt med den första snön. Det går liksom inte att motstå att känna sig som ett litet barn igen.

 

Om att våga

För ett år sedan stod jag och en väninna vid gaten och väntade på att boarda flygplanet. Vi var på väg att uppfylla en av våra drömmar; en ryggsäcksresa i Sydamerika. Första stopp Rio de Janeiro.

Jag minns veckorna och månaderna innan resan. Herregud vilka tankar man hade. När man står inför en utmaning, vare det sig är ett prov, en svår situation eller en lång resa till något okänd, känner man sig alltid nervös. Det fanns så mycket man kunde oroa sig över. Och det gjorde jag. Självklart. Men jag såg också väldigt mycket fram emot det. Det fanns jo en anledning till att jag ville resa. Jag ville uppleva något nytt. Se och lära mig nya ting. Framför allt ville jag fylla mitt liv med ännu ett underbart äventyr.

Det att våga är alltid fyllt med mycket ångest, oro och rädsla. Inte för att det är farligt, utan för att det är så viktigt för en. Man oroa sig över att det kanske inte blir som man har tänkt sig. För tänk om den man vill säga “jag älskar dig” till inte säger det tillbaka? Eller tänk om den här idéen för ett projekt eller företag jag har går åt h*vete? Tänk om jag inte klarar av att resa så långt?

Det är helt okej att känna så. Vi alla känner så, ofta! Man måste lära sig att trotsa sin rädsla och våga göra det man drömmar om. För om du är som jag, är tanken på att inte göra det, och ångra det om några år, ännu värre. Så du har liksom inte något annat val 🙂

Mitt råd till mig själv är alltid: Inte sitt där och dröm om ting. Gör det! Du är väl vuxen, har upplevd både upp-och nedgångar, och har uppenbarligen klarat dig fint. Jag menar, vad är väl en ny resa mot att ha skaffat sig jobb och flyttat hemifrån? Vad är väl risken att bli skrattat åt och presentera din awesome projektidé för chefen mot hjärtesorgen efter att ha blivit dumpat av sin partner? Tro mig, du har mästrat så mycket. Du kommer att klara av det här också!

 

 

Spökhistorier och pumpapaj

 

Halloween är här, mina kära läsare. Inte låt det avskräcka er från att läsa bara, haha…

Jag är egentligen inte den som läser, ser eller skriver mycket innom skräckgenren. Även om jag av och till undrar om jag skulle vara en bra skräcknovelldrottning. Jag har fantasin, specielt om jag måste gå igenom skogen ensam en mörk natt. Men nej. Istället nöjer jag mig med att mysa med en eller annan spökhistoria på Halloween. För det måste man väl?

Jag är jo alltid för mysiga saker. Spökhistorier är inget undantag. Och om ni är som mig, som får mardrömmar av äckliga skräckisar, kommer ni att bli mycket nöjda över följande lista av “skräckfilmer”. Hoppas ni gillar Tim Burton…

  1. Nightmare before Christmas, av Tim Burton
  2. Corpse Bride, av Tim Burton
  3. Frankenweenie, av Tim…(okej jag bara antar att ni fattar vem som är producent vid det här laget)
  4. Sleepy Hollow
  5. Edward Scissorhands
  6. The Adams family (Ooops, inte Tim Burton, det räcker kanske med fem?)
  7. Hocus Pocus
  8. Disney’s The Legend of Sleepy Hollow (om du tycker att Tim Burtons version är för skrämmande)

Inte glöm pumpapajen och varm choklad, så ska det nog gå bra 😀